logo

Se upp för fake news – var källkritisk

fake news

Se upp för fake news – var källkritisk

Texten i en artikel är sällan eller aldrig helt neutral, utan syftar oftast till att påverka mottagaren i någon riktning, Våra egna värderingar styr mycket vad vi bedömer vara sant, problemet är att vi  blir mindre kritiska mot information som vi gillar. Alla lever i en så kallad “filterbubbla”, där vi dagligen matas av information som överensstämmer med vår egen världsbild.

 

Myter, ryktesspridning och fake news är ett globalt problem, inte minst blev det tydligt under de amerikanska presidentvalet. När man i efterhand tittade närmare på alla inlägg som hade delats på Facebook och andra sociala medier inför valen såg man att många av artiklarna innehöll faktafel, påhitt och ibland rena lögner. Facebook har berättat att ryska aktörer, med hjälp av 470 falska sidor och profiler, köpte annonser för 100 000 dollar under perioden juni 2015 till maj 2017. Det resulterade i omkring 3 000 annonser som i sin tur kan ha blivit sedda flera miljoner gånger.

 

Aktiviteterna från utländska aktörer mot Sverige har sedan 2015 ökat och Sverige utsätts dagligen för attacker med så kallad desinformation enligt MSB. Det är framförallt från Ryssland och terrorrörelsen IS som står för den stora ökningen av desinformation. I skrivande stund ser jag att försvarsminister Peter Hultqvist varnar för rysk informationspåverkan och propaganda inför valet 2018. Han uppmanar väljarna  att bli mer kritiska.

 

Ett talade exempel på fake news här i Sverige var Stefan Löfvens påstådda Patek Philippe-klocka som sades vara värd ungefär 275 000 kronor. Inlägget fick stor spridning på Facebook och kommentarerna från arga användare lätt inte vänta på sig. Det här är en klassisk smutkastningskampanj med syfte att minska förtroendet för det politiska etablissemanget baserat på fake news.

 

fake news statsminister

 

Falska nyhetsförmedlare

Sajter som förklätts för att se ut som seriösa nyhetsförmedlare har ofta alarmistiska rubriker och saknar ofta hänvisningar till olika källor. Allt för att du ska bli lurad att tro på det felaktiga budskapet och sprida det vidare genom en enkel klickning. Användare reagerar på ren instinkt på det som det som visas på bland annat Facebook. Utan att säga för mycket, men plattformar som Facebook är faktiskt konstruerade för ett dra nytta av instinktiva reaktioner, dock räknade inte Facebook med att deras plattform skulle bli det perfekta verktyget för desinformation.

 

Ett kritiskt förhållningssätt till information är en del av lösningen

Ju bättre vi blir på källkritik, desto lättare upptäcker vi de påhittade nyheterna.
På Facebooks matas du med nyheter och inlägg baserat på de algoritmer som Facebook tycker är relevant.  Det baseras bland annat på vad du har klickat på tidigare. Med algoritmernas hjälp kan vi enklare hitta saker som intresserar oss. Men till slut kan vi få en väldigt begränsad syn på omvärlden. Prova att söka efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt eller undersök om flera källor uppger samma sak. Oftast söker man bara efter det som förstärker den nuvarande åsikten.

 

En undersökning som gjorts av Tidningsutgivarna (TU) visade att “fake news” även påverkar oss i Sverige. Åtta av tio vuxna anser att falska nyheter i hög utsträckning påverkar våra uppfattningar om grundläggande fakta. Var tredje person i undersökningen tvivlar på sin egen förmåga att upptäcka information som inte är sanningenlig.

 

Vad kan du själv göra för att inte bli lurad och sprida information som inte är sann?

 

1. Rannsaka dig själv

2. Ta reda på avsändaren

3. Fundera över avsändarens bakomliggande syfte

4. Dubbelkolla fakta

5. Vem gagnas

6. Relevans

7. Var skeptisk till enkla lösningar

Inga kommentarer

Sorry, the comment form is closed at this time.